– Biobränsleanvändning och energiåtervinning av avfallsförbränning har länge varit en självklar del av uppvärmningssektorn. Nu ökar konkurrensen om dessa resurser. Den här analysen utgår från ett så kallat extremscenario helt utan förbränning och undersöker hur inte bara fjärrvärmen, utan hela energisystemet och samhället påverkas om vi slutar producera fjärrvärme genom förbränning av biobränsle och avfall, säger Kjerstin Ludvig, senior konsult och projektledare på Profu. 

Det svenska fjärrvärmesystemet är i dag till stor del uppbyggt kring förbränningsbaserad produktion i kraftvärmeverk, där värmeproduktion samverkar med elproduktion och avfallshantering. Om denna produktion fasas ut frigörs omkring 50 terawattimmar energi per år i form av biobränslen och avfall –  resurser som kan nyttjas i andra sektorer. Bakgrunden till rapporten är just den förväntade efterfrågan på förnybara och återvunna kolatomer. 

Restvärme får ökad betydelse

I ett hypotetiskt scenario där fjärrvärmen inte längre produceras genom förbränning kan värmeproduktionen i stället baseras på till exempel mer restvärme och eldrivna lösningar – framför allt storskaliga värmepumpar kompletterade med elpannor, säsongslager och lågtempererade nät. Restvärme från industrier och datacenter skulle få markant större betydelse. Det finns goda möjligheter till resurseffektiva lösningar och många av de intervjuade energibolagen är redan på god väg att minska beroendet av biobränslen. 

– Fjärrvärmen har ställt om förr, och den signal vi får från de energibolag som vi har intervjuat är att man vill minska sitt beroende av framför allt biobränslen och gå mot en mer diversifierad portfölj av uppvärmningstekniker, men det finns förstås stora variationer i förutsättningar för en sådan omställning, säger Julia Renström, medförfattare till rapporten. 

Systemnyttor kan gå förlorade

Vidare pekar rapporten ut flera risker. Viktiga systemnyttor kan gå förlorade, som lokal elproduktion och bidrag till effektbalans och beredskap. Även möjligheten till negativa utsläpp genom koldioxidinfångning i samband med förbränning kan försvinna. Om vi upphör med avfallsförbränning måste vi dessutom snabbt utveckla lösningar för sortering, materialåtervinning eller export, vilket i sin tur kräver investeringar i ny infrastruktur.

Rapporten betonar att frågan om tajming är central, både med tanke på att utvecklingen av ny infrastruktur tar tid samt att tillgången till restvärme är starkt beroende av omvärldsfaktorer som energibolagen själva inte har rådighet över.
 

– Hur fjärrvärmens roll utvecklas framöver beror i hög grad på hur väl omställningen planeras och vilka förutsättningar som ges. Det här scenariot visar hur viktigt det är att se uppvärmningen som en integrerad del av hela energisystemet, säger Kjerstin Ludvig. 

Den 26 januari presenterades rapporten på ett webbsänt seminarium i Stockholm.